NPF-guiden

Kunskapsbristen kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i kombination med bristande samhällsresurser och samordning gör att många barn och unga med NPF inte får den hjälp de behöver. På Trygg-Hansa försäkrar vi hälften av alla individuellt försäkrade barn och varje dag möter vi föräldrar till barn och unga med NPF - vår förhoppning är att denna sajt, npfguiden, ska kunna hjälpa fler med vägledning och kunskap.

LSS - lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS (Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade) har som syfte att människor med funktionsnedsättningar ska få det stöd som behövs för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt.

LSS inkluderar endast de personer som tillhör någon av de tre grupper som lagen avser, så kallade personkretsar:

1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.

2. Personer med betydande och varaktigt begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder orsakad av yttre våld eller kroppslig sjukdom.

3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och orsakar betydande svårigheter i det dagliga livet och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Bedömningen av personkrets 1 och 2 görs utifrån den diagnos man har fått. Bedömningen av personkrets 3 innebär att personen måste uppfylla alla fyra kriterier (se fetmarkerade ord ovan) för att tillhöra personkrets 3. Själva diagnosen eller orsaken till funktionshindret saknar betydelse.

När man söker stöd enligt LSS så fastställs först om man tillhör någon av de tre personkretsarna, därefter prövas behovet av sökt insats.

Tio olika typer av stöd

LSS innehåller tio olika typer av hjälpinsatser. Insatserna är:

Rådgivning och annat personligt stöd: Ges till den funktionshindrade men kan även utformas för hela familjen. Består av allmänt stöd och rådgivning av t ex kurator, logoped, psykolog, sjukgymnast.

Personlig assistans: För de som är under 65 år och har en stor funktionsnedsättning som innebär ett stort behov av stöd och hjälp.

Ledsagarservice: Innebär att man kommer ut på vardagliga fritidsaktiviteter utanför hemmet med hjälp av en ledsagare.

Kontaktperson: En medmänniska som kan hjälpa i samband med fritidsaktiviteter eller besöka i hemmet för att hjälpa till att minska känslan av isolering.

Avlösarservice i hemmet: Ger avlastning för anhöriga i omvårdnaden för att de ska få tid för sig själva eller syskon.

• Korttidsvistelse utanför hemmet: Barn med funktionsnedsättning har rätt till en vistelse i ett korttidshem, hos en stödfamilj, på ett sommarläger eller liknande. Tanken är att den med funktionsnedsättning ska få miljöombyte samtidigt som anhöriga får avlastning.

Korttidstillsyn för ungdomar över tolv år: Ungdomar över tolv år med omfattande funktionsnedsättningar har rätt till korttidstillsyn utanför hemmet före och efter skolans slut samt under lovdagar, studiedagar och sommarlov.

Bostad i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar: De barn som har en så pass omfattande funktionsnedsättning och inte kan bo hos sin föräldrar kan bo i en annan familj, ett så kallat familjehem, eller i bostad med särskild service.

Anpassat boende för vuxna: Det finns tre olika former av boende om man är vuxen med funktionsnedsättning: egen bostad som har anpassats men som inte har någon fast personal, servicebostad med viss service och vård dygnet runt, gruppbostad som alltid är bemannad med personal och som ska klara av hela behovet av stöd.

Daglig verksamhet: Daglig verksamhet är en sysselsättningsform om man är i yrkesverksam ålder och inte kan få arbete eller utbildar sig och tillhör personkrets 1 eller 2.

Av ovanstående insatser ansvarar landstinget vanligtvis för ”rådgivning och annat personligt stöd”, övriga ansvarar kommunen för.

Om man har en funktionsnedsättning och behöver stöd och service enligt LSS måste man själv begära det. Vill man söka stöd enligt LSS så vänder man sig till kommunens socialtjänst, kontaktuppgifter finns på kommunens hemsida. Det går också att ringa till kommunens växel och fråga. En ansökan kan göras muntligt eller skriftligt. Man har alltid rätt att få sin ansökan prövad och en individuell prövning ska göras.

Efter ansökan görs en bedömning om ens rätt till bistånd. Beslutet ska fås skriftligt. Om ens ansökan om bistånd helt eller delvis avslås ska man också få en motivering till beslutet. Man bestämmer själv om man vill ta emot det stöd som erbjuds.

Socialtjänsten ska även informera om hur man gör för att överklaga beslutet om man inte är nöjd. Man kan även få hjälp från dem med att skriva ett överklagande. Läs mer om hur du kan gå tillväga här.

Individuell plan

Om man får stöd och service enligt LSS har man rätt att begära en individuell plan som man skapar tillsammans. Planen ska utgå från egna önskemål och kan omfatta insatser från en eller flera aktörer från till exempel kommun eller landsting.

Källa: 1177.se