NPF-guiden

NPF-guiden ger dig en vägledning kring NPF - information om diagnoserna, hur man kan söka hjälp i samhället och vilka aktörer man kan vända sig till.

ADHD

Alla kan ha svårt att fokusera, sitta stilla och kontrollera impulser ibland, särskilt när man är trött eller stressad. Men för en del barn, ungdomar och vuxna är det ett ständigt problem som påverkar vardagen och det är då man talar om ADHD.

 

Vad är ADHD?

 

ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder på engelska) innebär att man har svårt att koncentrera sig och vara uppmärksam. En person med ADHD gör ofta saker utan att tänka efter först. Symtomen kan synas var för sig, eller i kombination med varandra. ADHD ser olika ut för olika personer, hur mycket man påverkas beror på vilket sammanhang man är i, vilka krav som ställs på en och hur man bemöts av sin omgivning.

 

Det är viktigt att man inte glömmer bort att de egenskaper som man ibland kan se som hinder i ett sammanhang, kan vara en tillgång i ett annat sammanhang. Att man är impulsiv kan till exempel också innebära att man är idérik och kreativ. Man kan också vara orädd och våga göra sådant som inte alla andra vågar. Många med ADHD är energiska, drivande och har stor uthållighet när de själva får välja aktivitet.

 

ADHD, ADD och damp

 

Ibland hör man begreppen ADD och DAMP. Båda används för att beskriva olika former av ADHD. ADD är som ADHD fast utan överaktiviteten. Man blir lätt distraherad och tappar uppmärksamheten men är inte överaktiv. Eftersom ADD inte alltid märks lika mycket utåt kan det ta längre tid innan det upptäcks och man får den hjälp som man behöver.

 

DAMP är ADHD i kombination med DCD (Developmental Coordination Disorder). DCD kännetecknas av stora motorikproblem och ibland har man också svårt att tolka intryck från syn, hörsel och känsel. Begreppet DAMP används inte längre. Istället brukar det kallas att man samtidigt har ADHD och DCD.

 

Vad beror ADHD på?

 

ADHD beror på att vissa delar av hjärnan arbetar på ett annorlunda sätt. Bland annat den del av hjärnan som styr uppmärksamhet, möjligheten att bestämma över impulser och förmågan att hålla flera saker i huvudet samtidigt.

 

Ärftlighet verkar idag vara den viktigaste faktorn till att man får ADHD. Därför är det vanligt att flera i en familj eller släkt har ADHD. Hur ADHD visar sig beror också på hjärnans utveckling och därför är de upplevelser och erfarenheter man har under sin uppväxt betydelsefulla. Även om det är ovanligt kan ibland ADHD vara ett resultat av hjärnskador som man fått vid fostertiden, förlossningen eller spädbarnstiden.

 

Symtom

 

ADHD är olika för alla. Samma situation kan vara lätt för en person och svårare för en annan. Men symtom som är vanliga vid ADHD är:

 

  •  Uppmärksamhetssvårigheter: Man har svårt att komma igång med saker och när man väl kommit igång är det jobbigt att behålla koncentrationen. Om det är saker man inte är intresserad av blir det ännu svårare.
  •  Impulsivitet: Man är impulsiv, vilket innebär att man ofta gör eller säger saker utan att tänka efter. Det kan även visa sig genom starka och svårkontrollerade känsloreaktioner och att man är klumpig i sina rörelser.
  •  Överaktivitet: Man har problem med att reglera sin aktivitetsnivå. Det är vanligt att man är väldigt aktiv, har svårt att sitta still eller känner sig rastlös. Som ett resultat av överaktiviteten kan man därför ibland känna sig helt slut och inte vilja röra sig alls.

Det finns också andra saker som kan visa sig när man har ADHD. Man kan ha svårt för att skriva eller läsa, ta instruktioner, passa tider, planera sin tid eller ha problem med vissa rörelser. Vissa kan även ha sömnproblem, ångest, oro, nedstämdhet eller låg självkänsla.

 

Diagnos

 

För att avgöra om man har ADHD gör man en noggrann utredning med hjälp av en psykolog, läkare och eventuellt en pedagog om det gäller ett barn. Ibland medverkar även andra yrkesgrupper, som logopeder, sjukgymnaster och arbetsterapeuter beroende på symtomen.

 

Utredningen består av en medicinsk undersökning, olika tester samt intervjuer med personen som utreds och anhöriga. Om det gäller ett barn intervjuas även förskole- eller skolpersonal. Diagnostiseringen av vuxna kräver att man bedömer både den aktuella situationen och symtom under uppväxten.


Här kan du läsa mer om hur man kan gå tillväga om man misstänker ADHD.Källa: 1177.se och attention-riks.se