NPF-guiden

NPF-guiden ger dig en vägledning kring NPF - information om diagnoserna, hur man kan söka hjälp i samhället och vilka aktörer man kan vända sig till.

Ångest

Ångest är en intensiv känsla av obehag och oro som känns i kroppen. Eftersom det känns så starkt i kroppen kan det vara svårt att förstå att det har att göra med hur man mår psykiskt. Det är obehagligt men inte farligt att ha ångest. Om du har så mycket ångest att det börjar begränsa ditt liv kan du behöva söka hjälp och det finns bra hjälp att få. Det är många personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som också drabbas av ångest.

Du kan till exempel känna

 

  • ett tryck över bröstet,
  • att hjärtat slår snabbt eller hårt,
  • att du blir torr i munnen
  • att du får en klump i magen eller känner dig yr eller svag i musklerna.

Det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är ångest. Ångest är reaktioner från nervsystemet som du inte kan styra själv. Det kan kännas mycket obehagligt att ha ångest, men det är inte farligt.

 

Overklighetskänslor

 

Ofta kommer ångesten utan att det finns något tydligt yttre hot vilket kan skapa en känsla av overklighet. Många beskriver det som att befinna sig "i en bubbla", avskärmade från omvärlden.

 

Ångest kan upplevas olika för olika personer, och även kännas på olika sätt olika gånger. De flesta upplever ångest någon gång i livet. En del får det bara någon enstaka gång. Andra kan ha stark ångest som ofta kommer tillbaka, eller ångest som håller i sig länge.

 

Känsligare för stress

 

Ångest kan göra att det blir svårt att slappna av och att sova bra. Du kan vakna på nätterna och på så sätt få sömnen störd, eller få för lite sömn. Det kan i sin tur göra att du blir känsligare för stress, vilket kan öka din ångest. Ångest kan också göra dig rastlös, otålig och lättirriterad, eller att du lättare blir arg eller ledsen.

 

Ångest är ett tillstånd som går över av sig själv, ofta på några få minuter. Men tanken på ångesten kan stanna kvar längre, och göra dig rädd för att känslan ska komma tillbaka.

 

Panikångest

 

Ångest som kommer plötsligt och oväntat intensivt kallas för panikångest. Ibland kallas det även för ångestattack eller panikattack. Om du får en panikattack är det vanligt att du

 

  • känner att hjärtat slår ovanligt hårt eller snabbt
  • får svårt att andas eller känner en tyngd över bröstet
  • får ont i magen, mår illa eller känner en "klump" i halsen eller magen
  • svettas eller får frossa
  • känner dig yr
  • får svindelkänslor eller tunnelseende
  • känner stickningar eller domningar i händer eller fötter
  • får diarré
  • darrar, skakar eller känner dig svag i musklerna.

 

Du kan ha ett eller flera av ovanstående symtom.

 

Att få en panikattack kan kännas mycket obehagligt och skrämmande. Det kan kännas som att du håller på att svimma, tappa kontrollen och bli galen eller till och med dö. Men det är inte farligt och det går över av sig själv.

 

Även om panikattacken går över snabbt kan upplevelsen vara så skrämmande att du tänker mycket på upplevelsen av panikattacken och börjar göra allt för att undvika att det ska hända igen.

 

Vad beror ångest på?

 

Ångest är en naturlig reaktion och betyder inte att det är någonting fel med dig.

 

De symtom du upplever när du har ångest beror på att kroppen reagerar på att något verkar hotfullt. Kroppen gör sig då redo att hantera situationen genom att öka mängden adrenalin och andra stresshormoner i blodet. Musklerna spänns, hjärtat börjar slå snabbare och andningen blir intensivare.

 

Du kan få ångest och veta vad den beror på. Det kan vara när det händer något svårt i livet, till exempel om du får besked om en allvarlig sjukdom eller är tvungen att skiljas från någon som står dig nära eller om du blivit av med jobbet.

 

Ångest kan också komma utan att du vet varför, eller av saker som du inte tänker borde ge ångest. Det kan ibland göra ångesten svårare att uthärda och göra dig mer rädd, eftersom du inte kan förstå orsaken.

 

Stress och ångest hänger ihop – att ofta känna stress ökar risken för ångest och utmattning. Du kan också få ångest av att dricka alkohol eller använda droger.

 

Vad kan jag göra själv?

 

Det går att lära sig att hantera ångest, men det kan ta lite tid. Ångesten är inte farlig men den kan hindra dig från att leva som du vill.

 

Du kan göra en hel del för att minska ångesten. Alla människor är olika. Ett råd som fungerar för en person kanske inte fungerar för en annan. Det viktigaste är att du försöker leva ditt liv som du vill, samtidigt som du övar dig på att tillåta ångesten att finnas där.

 

När ska jag söka vård?

 

Om du har så stark ångest att du har svårt att klara vardagen behöver du hjälp. Det gäller också om du har ångest som du lindrar med alkohol, narkotika eller genom att skada dig själv.

 

Du kan också söka hjälp om du begränsas i ditt liv för att du undviker ångestfyllda situationer och om du har återkommande problem med panikångest, tvångsbeteenden eller fobier. Det finns bra hjälp att få.

 

Du ska i första hand kontakta en vårdcentral. Om du är under 25 år kan du kontakta skolhälsovården eller en ungdomsmottagning. När du bokar en tid kan du be att få en tillräckligt lång besökstid så att du hinner berätta om din situation.

 

Du kan också själv söka vård på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning och alltid ringa 1177 för att få sjukvårdsrådgivning på telefon.

 

Om du har så stark ångest att du har tankar på att ta ditt liv ska du söka hjälp direkt på en vårdcentral eller akutmottagning eller ringa 112.

 

Behandling

 

Behandlingsmetoder som har visat sig fungera bra vid svår ångest är:

 

  • kognitiv beteendeterapi, KBT
  • annan psykologisk behandling
  • läkemedel.

 

Psykologisk behandling

 

Att utsätta sig för obehagliga känslor i lagom dos och med stöd runt omkring sig kallas exponering, och är en viktig del i behandlingen av ångest.

 

Den vanligaste formen av psykoterapi som brukar erbjudas är kognitiv beteendeterapi, KBT. KBT finns även som internetbehandling på många håll i landet.

 

Eftersom det är vanligt att du spänner musklerna när du har ångest kan det hjälpa om du tränar andning, avslappning eller mindfulness. Du kan använda övningar som finns i appar, eller nedladdningsbara ljudfiler till mobilen, surfplattan eller datorn.

 

Läkemedel

 

Det finns flera olika läkemedel som används för att behandla svår ångest så prata med din läkare för att diskutera vilket alternativ som är bäst för dig.

 

Läkemedel kan gärna kombineras med annan behandling, till exempel fysisk aktivitet eller samtalsterapi. Att lära sig att hantera sin ångest är också en viktig del av behandlingen.


Källa: 1177.se