NPF-guiden

NPF-guiden ger dig en vägledning kring NPF - information om diagnoserna, hur man kan söka hjälp i samhället och vilka aktörer man kan vända sig till.

Depression

Att man känner sig ledsen och nedstämd eller tillfälligt råkar i obalans är vanligt och händer alla människor. Det hör till livet. Men om man under en längre period upplever nedstämdhet, orkeslöshet och känslor av meningslöshet kan man ha fått en depression. Det är många personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som också drabbas av depression.

 

Det kan finnas många olika orsaker till att man får en depression. Exempelvis kan stress som pågår länge och som man inte kan påverka och förluster eller konflikter med personer som man tycker är viktiga medföra att man blir deprimerad. Om man ständigt är stressad under lång tid, och inte får tillräckligt med vila och återhämtning kan det öka risken att man får en depression.

 

Men ibland går det inte att peka på något särskilt som hänt innan man blev deprimerad. Det gäller särskilt om man har återkommande depressioner.

 

Symtom

 

Om man har en depression känner man sig sällan glad, inte ens när man gör sådant man vanligtvis brukar gilla. Lusten och orken att ta itu med saker minskar eller försvinner, och även vardagliga sysslor kan kännas tunga och tröga att utföra. Man får ofta ångest, svårt att koncentrera sig och sover dåligt. Sexlusten minskar eller försvinner helt.

 

Depressionen kan också kännas i kroppen på olika sätt. Förutom trötthet är det vanligt att man har besvär med hjärtklappning eller har ont i ryggen eller magen.

 

När man är deprimerad kan man få tankar om att det vore bättre att vara död. Ofta är det kopplat till känslor av ångest, självförakt och missmod inför framtiden. Om man är riktigt deprimerad kan det gå så långt att man försöker ta sitt liv.

 

Ämnen i hjärnan påverkas

 

I hjärnan och i resten av nervsystemet finns så kallade signalsubstanser som förmedlar budskap mellan hjärnans olika celler. Det är samspelet mellan de olika signalsubstanserna som utgör grunden för en persons sinnesstämning, humör, temperament, beteende, känslor och tankar. När man får en depression kommer signalsubstanserna och deras samspel med andra celler i hjärnan i obalans.

 

Några av de signalsubstanser som är inblandade vid depression är serotonin, noradrenalin och dopamin. Det är ämnen som bland annat påverkar hur man upplever sorg, ångest och oro. De spelar även roll för sömnen, aptiten, initiativförmågan och sexualiteten.

 

Alkohol förvärrar

 

Att dricka alkohol när man är deprimerad innebär en risk eftersom berusningen förstärker depressionen och baksmällan kan ge extra besvär i form av ännu mer ångest. Därför är det bäst om man kan avstå från att dricka alkohol när man är deprimerad.

 

Behandling

 

De allra flesta som råkar ut för en depression och får rätt behandling börjar må mycket bättre redan efter några veckor. Därför är det viktigt att söka hjälp om man tror att man har en depression. Fysisk aktivitet har visat sig hjälpa mot depression och ibland kan det räcka att enbart ändra på sina vanor när det gäller till exempel sömn och motion. Beroende på var man får vård brukar man kunna få stödsamtal, psykoterapi och/eller läkemedelsbehandling.

 

Under behandlingen är det viktigt att man har återkommande kontakt med sin läkare. Det är vanligt att man behöver träffas flera gånger innan man kommit fram till rätt behandling.

 

När ska man söka vård?

 

Om man är nedstämd under minst två veckor och har andra symtom på depression kan man kontakta en vårdcentral eller psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.

 

Om man mår mycket dåligt och känner att man inte orkar mer, har självmordstankar eller planer att ta sitt liv ska man söka hjälp direkt på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning, en akutmottagning eller ringa 112. Detsamma gäller om man är närstående till någon som mår så dåligt att han eller hon har planer på att ta sitt liv.

 

Efter några veckors behandling brukar de flesta känna av en förbättring. Det kan ta några månader innan man känner sig helt bra efter en lätt eller medelsvår depression. Efter en svår depression kan det ta längre tid, ofta upp till något år.

 

När man återhämtar sig från en depression är det vanligt att man inte riktigt kan lita på att man fungerar som vanligt igen, utan under en tid är orolig för att hamna tillbaka i depressionen. Det kan i olika situationer väcka frågor som: ”kan jag lita på att jag är glad på riktigt nu?” eller ”tänk om jag blir sådär igen”.

 

Ju längre tid som går utan att man är deprimerad, desto mer kan man känna igen sig och lita på sina känslor. Det är värdefullt om man kan ha kvar kontakten med en terapeut eller annan behandlare under en tid även efter att depressionen gett vika, så att man kan diskutera och få stöd i återhämtningen.


Källa: 1177.se