Ekonomi

De som har en NPF-diagnos kan man få ekonomiskt stöd från Försäkringskassan och Socialtjänsten samt hjälp med budgetrådgivning från kommunen. Det finns många typer av ersättningar beroende på hur gammal man är och hur ens diagnos påverkar livet i vardagen.

 

Försäkringskassan

 

Försäkringskassan är en statlig myndighet som ansvarar för stora delar av de offentliga trygghetssystemen i Sverige. De utreder och tar beslut i över 40 olika ersättningar. Om man har en NPF-diagnos finns olika bidrag och ersättningar som kan hjälpa, och för den som är vuxen bland annat:

 

• Aktivitetsersättning
• Handikappersättning
• Utvecklingsersättning
• Aktivitetsstöd

För att få mer information eller hjälp i ditt specifika ärende kan man vända sig till Försäkringskassans kundcenter för privatpersoner på 0771-524 524.

 

På försäkringskassans hemsida hittar man dessutom en guide för dig med funktionsnedsättning. Genom att svara på några frågor om dig och din situation genererar den en guide till den information på webbplatsen som gäller. Klicka vidare till guiden här.

 

Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång

 

Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång kan sökas om man är mellan 19–29 år och har en funktionsnedsättning som gör att man behöver längre tid än normalt för att avsluta grundskolan eller gymnasiet. Man kan tidigast få ersättningen från och med juli månad det år man fyller 19 år och längst till och med månaden innan man fyller 30 år. Försäkringskassan kan i vissa fall begära ett intyg från skolan eller ett läkarutlåtande som visar att din förlängda skolgång beror på funktionsnedsättningen.

 

Läs mer om aktivitetsersättning vid förlängd skolgång på Försäkringskassans hemsida.

 

Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga

 

Aktivitetsersättning är ett stöd för unga som inte kan arbeta på grund av sjukdom eller någon annan funktionsnedsättning. Man kan tidigast få ersättningen från och med juli månad det år man fyller 19 år och längst till och med månaden innan man fyller 30 år. Arbetsförmågan måste vara nedsatt under minst ett år med minst en fjärdedel. Nedsättningen av arbetsförmågan ska gälla alla arbeten på hela arbetsmarknaden.

 

Ansökan ska vara skriftlig och ett läkarutlåtande ska bifogas.

 

Läs mer om aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga på Försäkringskassans hemsida.

Här kan du läsa mer om hur du går tillväga om du inte är nöjd.

 

Tips! Vid ansökan om aktivitetsersättning kan man välja att muntligt berätta om varför man behöver förlängd skolgång eller varför man inte kan arbeta. Det är bara att kryssa i det alternativet i sin ansökan.

 

Tips! När man söker aktivitetsersättning kan man redan på ansökan ange om man önskar att någon ska ha fullmakt att representera en i kontakten med försäkringskassan gällande aktivitetsersättningen.

 

Tips! Om man har aktivitetsersättning har Försäkringskassan även en skyldighet att koordinera de rehabiliteringsinsatser som behövs samt att erbjuda och samordna aktiviteter.

 

Handikappersättning

 

Om man är över 19 år kan man få handikappersättning om man behöver extra hjälp eller har extra kostnader på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning. För att man ska få handikappersättning krävs att man behöver hjälp i sin dagliga livsföring, hjälp för att arbeta eller studera, eller att man har extra kostnader på grund av sin sjukdom eller sin funktionsnedsättning. Ens behov av hjälp ska vara direkt kopplat till funktionsnedsättningen, och det ska vara fråga om hjälp med sådant som man inte själv kan göra på grund av funktionsnedsättningen.

 

Läs mer om handikappersättning på Försäkringskassans hemsida.

 

Utvecklingsersättning

 

Utvecklingsersättning är pengar man kan få om man är mellan 18-24 år och deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Det är Arbetsförmedlingen som hjälper till med att få en plats i ett program. När du har platsen är det Försäkringskassan som betalar ut pengarna.

 

Har du arbetat tidigare och har rätt till ersättning från en a-kassa kan du i stället få aktivitetsstöd.

 

Läs mer om utvecklingsersättning på Försäkringskassans hemsida.

 

Aktivitetsstöd

 

Aktivitetsstöd är pengar man kan få om man deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och har fyllt 25 år eller är mellan 18-24 år och har rätt till ersättning från en a-kassa. Det är Arbetsförmedlingen som hjälper till med att få en plats i ett program. När du har fått platsen är det Försäkringskassan som betalar ut pengarna.

 

Man får aktivitetsstöd så länge man deltar i programmet som man blivit anvisad till. Du kan alltså få aktivitetsstöd även om du har blivit utförsäkrad från a-kassan.

 

Läs mer om aktivitetsstöd på Försäkringskassans hemsida.

Källa: Forsakringskassan.se

 

Ekonomiskt bistånd

 

De insatser som söks via Socialtjänstlagen kallas för bistånd. Det kan vara både ekonomiskt bistånd och andra former av stöd. Biståndet ska bidra till att man får en rimlig levnadsnivå och så att man får ökade chanser till ett självständigt liv.

 

Ekonomiskt bistånd består av två delar: försörjningsstöd och bistånd för livsföringen i övrigt. Försörjningsstödet täcker de vanliga kostnaderna för till exempel mat, kläder, förbrukningsvaror, boende och el.

 

Ekonomiskt bistånd för livsföringen i övrigt är kostnader som är tillfälliga och inte täcks av försörjningsstödet. Exempel på kostnader kan vara läkarvård, medicin, tandvård, glasögon, möbler eller annat till hemmet och flyttning. Det finns ingen begränsning när det gäller bistånd för livsföringen i övrigt och man bestämmer själv vad man vill ansöka om.

 

Vad krävs för att man ska kunna få ekonomiskt bistånd?

 

Ekonomiskt bistånd är tänkt att fungera som ett sista skyddsnät för den som har tillfälliga ekonomiska problem. Man har i första hand ett eget ansvar för att reda upp sin situation. Socialtjänsten kan till exempel kräva att man söker arbete och accepterar att vara med i kommunens eller arbetsförmedlingens program.

 

Socialtjänsten gör en individuell bedömning av varje ansökan. I regel ska man vara helt utan egna ekonomiska resurser för att ha rätt till bistånd. Man ska också i första hand söka de generella förmåner och ersättningar som man kan få, till exempel sjukpenning, föräldrapenning, bostadsbidrag och underhållsstöd.

 

Hur ansöker man om ekonomiskt bistånd?

 

Första steget är att ta kontakt med socialtjänsten i din kommun och beställ tid för ett besök. Ofta vill socialtjänsten redan i telefon veta lite om varför man ringer.

 

När man ansöker om ekonomiskt bistånd gör socialtjänsten en utredning för att bedöma om man har rätt till bistånd. Ansökan bedöms utifrån den ekonomiska situationen och om man uppfyller de krav som de kan ställa på en. Socialtjänsten brukar kräva att man styrker uppgifterna man lämnar genom till exempel hyreskontrakt eller kontoutdrag. Utredningen är frivillig och kan inte genomföras mot ens vilja.

 

Om man är missnöjd med socialtjänstens beslut gällande rätten till ekonomiskt bistånd kan det överklagas. Läs mer här.

Läs mer om ekonomiskt bistånd här.Här kan man göra en provberäkning för att se om man är berättigad till ekonomiskt bistånd.

 

Källa: Socialstyrelsen.se

 

Budgetrådgivning och skuldrådgivning

 

Budget och skuldrådgivning är en lagstadgad kommunal service där man kan få hjälp med sin ekonomi och praktiska råd kring hur man ska hantera sina skulder.

 

Man kan också få hjälp med beräkningar inför en skuldsanering samt omprövning och överklagan av beslut om skuldsanering. Skuldsanering innebär att man får en plan för hur ens räkningar ska betalas och att man lever på existensminimum tills skulden är betald. Man ansöker om skuldsanering hos Kronofogden.

 

För att söka efter budget- och skuldrådgivare i närmaste kommun, läs mer här.

 

För mer information om budget- och skuldrådgivning, klicka här.

Källa: Konsumentverket.se