NPF-guiden

NPF-guiden ger dig en vägledning kring NPF - information om diagnoserna, hur man kan söka hjälp i samhället och vilka aktörer man kan vända sig till.

Försäkringskassan

Personer med NPF-diagnos kan få ekonomiskt stöd genom Försäkringskassan. Det finns olika typer av ersättningar beroende på hur gammal man är och hur  diagnosen påverkar livet i vardagen.

 

Försäkringskassan är en statlig myndighet som ansvarar för stora delar av de offentliga trygghetssystemen i Sverige. De utreder och tar beslut om över 40 olika ersättningar. Om man har en NPF-diagnos finns olika bidrag och ersättningar som man kan söka, bland annat:

 

  • Omvårdnadsbidrag
  • Merkostnadsersättning
  • Tillfällig föräldrapenning
  • Kontaktdagar
  • Aktivitetsersättning

För att få mer information eller hjälp i ett specifikt ärende kan man vända sig till Försäkringskassans kundcenter för privatpersoner på 0771-524 524.


OBS! 1 januari 2019 kom två nya ersättningar: omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning. Dessa ersätter vårdbidraget och handikappersättning, men alla ersättningarna kommer att löpa parallellt under en period framöver.

 

Omvårdnadsbidrag

 

Du som är förälder, eller likställs som förälder till ett barn med funktionsnedsättning kan ansöka om omvårdnadsbidrag om barnet har ett ökat behov av omvårdnad och tillsyn.

 

För att omvårdnadsbidrag ska kunna beviljas krävs att barnet har en funktionsnedsättning och att barnet behöver omvårdnad och tillsyn i minst 6 månader. Bidraget ges på fyra nivåer och baseras på den omvårdnad och tillsyn som ditt barn behöver utöver vad som är vanligt för barn i samma ålder utan funktionsnedsättning. Barnets behov ska styrkas med ett läkarutlåtande och du får berätta om barnets behov i samtal med Försäkringskassan.

 

Omvårdnad kan vara direkta vårdinsatser som du gör för ditt barn, men också annan hjälp som till exempel

     

  • särskild träning
  • praktisk hjälp i vardagen
  • att upprätthålla rutiner och struktur
  • att aktivera och motivera ditt barn
  • särskild kosthållning, insmörjning eller annan egenvård
  •  

Tillsyn är den närvaro av en vuxen som ditt barn behöver exempelvis för att inte rymma, hitta på farliga saker, råka ut för eller orsaka olyckor. Tillsynen behöver inte bara vara att du aktivt måste avstyra situationer som är farliga för barnet, utan också att du till exempel behöver finnas tillgänglig i fall något händer när barnet är i skolan.

 

Omvårdnadsbidrag kan beviljas två föräldrar och kan som längst betalas ut till och med juni månad det år barnet fyller 19 år.


Tips! Det är möjligt att få omvårdnadsbidraget retroaktivt upp till tre månader innan ansökan kom in.

 

Tips! Handläggaren på Försäkringskassan ska utreda vilket behov av omvårdnad och tillsyn som ditt barn har. På sidorna 27-29 i Försäkringskassan vägledning gällande omvårdnadsbidrag kan du se vilka frågor som handläggaren förväntas ställa till dig som söker.

 

Tips! Från och med 1 januari 2019 är föräldraledighetslagen ändrad så att föräldrar har rätt till förkortad arbetstid om det finns ett beslut om vårdbidrag eller omvårdnadsbidrag för barnet.

 

Läs mer om omvårdnadsbidrag på Försäkringskassans hemsida

 

Merkostnadsersättning

 

Merkostnadsersättning infördes den 1 januari 2019 och ersätter handikappersättningen samt den del av vårdbidraget som berörde merkostnader.


Merkostnadsersättning för barn - Du som är förälder, eller likställs som förälder till ett barn med funktionsnedsättning kan ansöka om merkostnadsersättning om du har merkostnader till följd av barnets funktionsnedsättning. För att merkostnadsersättning ska kunna beviljas krävs att barnet har en funktionsnedsättning som kan antas bestå i minst 6 månader och att du har kostnader utöver det som är vanligt för barn i samma ålder. Bidraget kan beviljas på fem olika nivåer. För att komma upp i lägsta nivån ska du ha av Försäkringskassan godkända merkostnader på minst 11 625 kronor per år (2019).

Det finns inte några schabloner för vad som kan vara en merkostnad, men det kan gälla

 

  • hälsa, vård och kost, exempelvis dyrare livsmedel
  • slitage och rengöring
  • resor
  • hjälpmedel
  • hjälp i den dagliga livsföringen
  • övriga ändamål, t.ex. anpassade fritidsaktiviteter

Läs mer merkostnadsersättning för barn på Försäkringskassans hemsida.

 

Merkostnadsersättning för vuxna - Om du har fyllt 18 år och inte längre blir försörjd av dina föräldrar kan du få merkostnadsersättning för merkostnader som är en följd av en funktionsnedsättning som antas bestå minst ett år. Bidraget kan beviljas på fem olika nivåer. För att komma upp i lägsta nivån ska du ha av Försäkringskassan godkända merkostnader på minst 11 625 kronor per år (2019).

Det finns inte några schabloner för vad som kan vara en merkostnad men det kan gälla

 

  • hälsa, vård och kost, exempelvis patientavgift, läkemedel och dyrare livsmedel
  • slitage och rengöring
  • resor
  • hjälpmedel
  • hjälp i den dagliga livsföringen, exempelvis hemtjänstavgift
  • övriga ändamål, till exempel anpassade fritidsaktiviteter.

Läs mer merkostnadsersättning för vuxna på Försäkringskassans hemsida.

 

Tips! Merkostnadsersättningen kan beviljas retroaktivt upp till tre månader innan ansökan kom in.

 

Tillfällig föräldrapenning

 

Försäkringskassan kan betala ut tillfällig föräldrapenning när en förälder behöver avstå från att arbeta för vård av barn. Det kan betalas ut fram till dess att barnet fyller 12 år, men efter 12 års ålder anses vanligtvis att barnet kan ta hand om sig själv. Barn med NPF kan ha svårare att klara sig själva även när de är äldre än 12 år, och då finns det ofta ett större behov att föräldrarna är hemma. I de fallen finns det olika alternativ för vilken ersättning man kan få.

 

Vid vård av barn som fyllt 12 år men inte 16 år

 

Man kan få tillfällig föräldrapenning för ett barn som är 12–16 år om barnet behöver mer hjälp än vad som är vanligt i den åldern. Det kan till exempel vara:

 

  • när ett barn med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning blir akut sjukt i en annan sjukdom, eller när grundsjukdomen förvärras
  • när ett annars friskt barn blir svårt sjukt och inte klarar sig själv
  • om man behöver följa med barnet på ett läkarbesök

För att få föräldrapenning krävs ett läkarutlåtande om barnets tillstånd. Om det gäller ett läkarbesök räcker det att läkaren på läkarvårdskvittot skriver att det var nödvändigt att man som förälder följde med.

 

Har ens barn en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning kan Försäkringskassan i förväg besluta att det ska omfattas av den tillfälliga föräldrapenningen.


Läs mer om tillfällig föräldrarpenning på Försäkringskassans hemsida.

 

Vid vård av barn som har fyllt 16 år och som omfattas av LSS

 

Har man ett barn som är 16–21 år och som omfattas av LSS (läs mer om LSS här) kan man få föräldrapenning när man behöver avstå från att arbeta på grund av sjukdom eller smitta hos barnet.

 

Man får bara tillfällig föräldrapenning när man behöver avstå från att arbeta på grund av sjukdom eller smitta hos barnet. Med sjukdom hos barnet menas att en ny sjukdom kommer till, eller att grundtillståndet försämras.


Läs mer om tillfällig föräldrapenning på Försäkringskassans hemsida.

 

Tillfällig föräldrapenning vid vård av allvarligt sjukt barn

 

Som förälder till ett allvarligt sjukt barn som inte fyllt 18 år har man rätt till tillfällig föräldrapenning under ett obegränsat antal dagar. Båda föräldrarna har rätt till ersättning för samma barn och tid. Ett barn anses vara allvarligt sjukt när:

 

  • det är stor fara för barnets liv
  • barnet får behandling mot sin sjukdom och det finns fara för barnets liv utan denna behandling

För att få tillfällig föräldrapenning behövs ett särskilt läkarutlåtande. Det ska innehålla upplysningar om diagnos och en beskrivning av barnets sjukdom och behandling. Det ska också tala om hur mycket föräldrarna behöver vara med barnet under behandlingen.


Läs mer om tillfällig föräldrapenning på Försäkringskassans hemsida.

 

Källa: Försäkringskassan.se

 

 

Kontaktdagar för föräldrar till vissa barn med funktionsnedsättning

 

Om ens barn omfattas av LSS (läs mer om LSS här) har man rätt till 10 extra VAB-dagar per år. Dagarna finns för att föräldrar ska få ökad kunskap om hur man kan stötta sitt barn. Det kan vara saker som föräldrautbildning samt invänjning eller besök i skolan. Det är inget krav att barnet är med vid besöken.


Läs mer om kontaktdagar på Försäkringskassans hemsida.

 

Aktivitetsersättning för vuxna med NPF


Vid förlängd skolgång

Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång kan sökas om man är mellan 19–29 år och har en funktionsnedsättning som gör att man behöver längre tid än normalt för att avsluta grundskolan eller gymnasiet. Man kan tidigast få ersättningen från och med juli månad det år man fyller 19 år och längst till och med månaden innan man fyller 30 år. Försäkringskassan kan i vissa fall begära ett intyg från skolan eller ett läkarutlåtande som visar att din förlängda skolgång beror på funktionsnedsättningen.

 

Läs mer om aktivitetsersättning vid förlängd skolgång på Försäkringskassans hemsida.

 

Vid nedsatt arbetsförmåga

Aktivitetsersättning är ett stöd för unga som inte kan arbeta på grund av sjukdom eller någon annan funktionsnedsättning. Man kan tidigast få ersättningen från och med juli månad det år man fyller 19 år och längst till och med månaden innan man fyller 30 år. Arbetsförmågan måste vara nedsatt under minst ett år med minst en fjärdedel. Nedsättningen av arbetsförmågan ska gälla alla arbeten på hela arbetsmarknaden.

 

Ansökan ska vara skriftlig och ett läkarutlåtande ska bifogas.


Läs mer om aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga på Försäkringskassans hemsida.Här kan du läsa mer om hur du går tillväga om du inte är nöjd.

 

Tips! Vid ansökan om aktivitetsersättning kan man välja att muntligt berätta om varför man behöver förlängd skolgång eller varför man inte kan arbeta. Det är bara att kryssa i det alternativet i sin ansökan.

 

Tips! När man söker aktivitetsersättning kan man redan på ansökan ange om man önskar att någon ska ha fullmakt att representera en i kontakten med försäkringskassan gällande aktivitetsersättningen.

 

Tips! Om man har aktivitetsersättning har Försäkringskassan även en skyldighet att koordinera de rehabiliteringsinsatser som behövs samt att erbjuda och samordna aktiviteter.

 

Källa: Forsakringskassan.se