Hälso- och sjukvård

Inom hälso- och sjukvården finns hjälp att tillgå i form av bland annat psykiatrisk vård och habilitering. Det finns även rättigheter man har som vuxen som kan vara bra att känna till.

Psykiatrisk vård för vuxna

Om man är över 18 år och behöver hjälp ska man vända sig till sin vårdcentral eller till den psykiatriska öppenvården.

Hos vårdcentralen gör läkaren en bedömning av personens behov. Där finns också kuratorer eller psykologer som kan erbjuda samtalsterapi.

Behöver man specialistvård kan läkaren skriva en remiss till en psykiatriskmottagning. Man kan även vända sig direkt till en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. På mottagningarna arbetar bland annat psykiatriker, psykoterapeuter, psykologer och kuratorer. Väntetiden för undersökning och behandling kan variera mellan mottagningarna. Om man är i behov av akut psykiatrisk hjälp kan man vända sig till sin akutmottagning.

Läs mer om psykiatrisk vård för vuxna här.Här kan du läsa mer om hur du går tillväga om du är missnöjd med vården.

Habilitering

Habilitering är en verksamhet som ger råd, stöd och behandling till de som har en omfattande funktionsnedsättning för att man ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Stödet anpassas utifrån de behov som finns.

Till skillnad från rehabilitering riktar sig habilitering till personer med livslånga funktionsnedsättningar. Det kan handla om förmågan att se, höra, röra sig, förstå, uppfatta omvärlden eller relatera till andra människor.

Klicka här för att komma i kontakt med ditt närmaste habiliteringscenter. Du kan också gå in på landstingets hemsida eller ringa till landstingets växel och fråga.

1177 Vårdguiden

Om man behöver få ett snabbt svar på var man ska vända sig inom vården kan man ringa Vårdguiden på telefonnummer 1177. Vid akuta behov, ring 112.

Man kan även ställa anonyma frågor via 1177 Vårdguidens frågetjänst för att få svar från psykologer och socionomer. Klicka här för mer information.

Samordnad individuell plan (SIP)

Sedan 2010 ska samhället enligt lag erbjuda samordningsstöd, i form av en samordnad individuell plan (SIP). En SIP är en vård- och omsorgsplan som beskriver insatser och åtgärder från både socialtjänst, hälso- och sjukvård. Det ska erbjudas till familjer med barn som har en eller flera NPF-diagnoser och som har behov av samordning av insatserna.

En SIP upprättas med alla iblandade (t ex socialtjänsten, skolan eller habiliteringen) där man tillsammans lägger upp en plan för hur man ska arbeta tillsammans. I planen ska följande finnas med:

• Vilka behov som finns idag
• Vilka insatser som kan erbjudas, målen med insatserna och när de avslutas
• Hur insatserna ska genomföras
• Vem som ansvarar för vad
• Vem som ska vara samordnare
• Hur ofta och på vilket sätt insatserna i planen ska följas upp och utvärderas
• Om möjligt, specificera när och hur samarbetet ska avslutas
• Hur resultatet av insatserna ska bedömas och av vem

Om man vill göra en SIP ber man sin kontakt i kommunen eller landstinget om hjälp att kalla till ett möte. Ibland är det någon från kommunen eller landstinget som föreslår en SIP och kallar till mötet. Samtycke måste alltid ges innan en SIP kan påbörjas. Ditt barn kan ge samtycket själv om hen vill och kan, annars är det föräldern som ger samtycket. Samtycket kan vara skriftligt eller muntligt.

Läs mer om vad SIP innebär här eller här.

Patientlagen

Patientlagen har tagits fram för den som är patient. I lagen beskrivs bland annat vilken information man ska få om sin vård och om rätten till fast vårdkontakt.

Informationsskyldighet

I patientlagen har man valt att utöka och förtydliga vårdens ansvar att lämna information som är anpassad till din situation och dina förutsättningar. Det betyder att om du behöver t.ex. skriftlig information så ska du få det. Det är viktigt för att du ska kunna förstå och vara delaktig i din vård. Du ska få information om:

• ditt hälsotillstånd
• vilka metoder som finns för undersökning, vård och behandling
• vilka hjälpmedel som finns
• när du kan förvänta dig att få vård
• vad behandlingen och vården förväntas resultera i
• vilka risker för komplikationer och biverkningar som finns
• hur eftervården, som du kan behöva, går till
• vilka metoder det finns för att förebygga sjukdom eller skada
• möjligheterna att hos Försäkringskassan få veta mer om att söka vård i andra länder.

Fast vårdkontakt

Sedan 1 juli 2010 gäller att du ska kunna få en fast vårdkontakt. En fast vårdkontakt är en kontaktperson som håller ordning på dina många vårdkontakter. Det kan vara en läkare på vårdcentralen eller på en specialistmottagning men också någon annan personal som du har kontakt med. En fast vårdkontakt ska utses om du begär det. Det är verksamhetschefen som ansvarar för att en fast vårdkontakt utses.

Vill du veta mer om patientlagen kan du läsa mer här:

Källa: 1177.se